mars 7, 2019

Så blev kommunernas svar på Socialstyrelsens kritik

Under MVTe:s konferensprogram presenterades och diskuterade Socialstyrelsens rapport ”Välfärdsteknik – En studie av användningen av trygghetskameror och GPS-larm i 12 kommuner”. En viktig och bra rapport som på ett mycket bra sätt visar nyttan och utmaningarna kopplade till användandet av de nya digitala tjänsterna. Från FoU-projektet Utvecklingssamverkan GPS-larm var vi tre deltagare som i ett seminarium, tillsammans med Socialstyrelsens projektledare för rapporten Dick Lindberg, diskuterade rapporten ur kommunernas synvinkel. Dessa var Henrik Essunger från Posifon, Fredrik Bergström Nora kommun representerade kommunerna och forskaren Ella Kolkowska från Örebro universitet deltog som engagerad skribent.

Framförallt diskuterades de problemställningar som Socialstyrelsen belyst (se de nedersta punkterna i bilden ovan). Alla var överens om att tjänsterna används i för liten omfattning och att de därför av naturliga skäl inte satt avtryck i organisationen. Att uppsökandet av okända personer ute i samhället kan ge oro och obehag är naturligt, detta har dock kommunerna tänkt igenom när de kravställt systemet PosifonCare som de utvecklat tillsammans. Med en genomtänkt struktur så kan risken för detta minimeras, men det har egentligen inte med tjänsten GPS-larm att göra. Obehaget skulle troligtvis vara ännu större om medarbetare och anhöriga inte visste var personen var och det är för att undvika just detta som tjänsten används.

Detta leder över till den viktiga frågan om samtycke och här valde Socialchef Fredrik Bergström från Nora kommun att sticka ut hakan. Utmaningen är att om Socialstyrelsen menar att förutsättningen för ett samtycke är att den enskilde förstår den och kan värdera dess konsekvenser så går det inte att uppnå. Men hur ska personalen kunna förklara en teknik som de själva inte helt förstår, så att en person med kognitiv svikt ska förstå och kunna värdera konsekvenserna. Han ansåg att Socialstyrelsen har för stort fokus på samtycke gällande de nya digitala tjänsterna och ifrågasatte varför det ska vara hårdare krav på nya tjänster än på de gamla rutinerna och arbetssätten. ”Om vi skulle förklara de analoga arbetssätten vid t ex nattillsyn lika precist som vi förväntas göra med de nya digitala sätten så skulle antagligen inte någon vilja utnyttja insatsen.” Fredrik menade att de flesta kommuner inte aktivt söker samtycke kring analoga SoL-insatser varpå publiken tillfrågades. Över hälften av deltagarna höll med.

Dick Lindberg från Socialstyrelsen frågade då om deltagarna tyckte att de var för hårda med kraven på samtycke för nya tjänster eller om de var för slapphänta med krav på samtycke för de gamla arbetssätten. Publiken tillfrågades och återigen räckte över hälften av deltagarna upp handen och menade att Socialstyrelsen är för hårda gällande nya tjänster. Endast ett fåtal tyckte att Socialstyrelsen var för slapphänta gällande samtycket för de gamla traditionella arbetssätten. Tankvärt.

Fredriks slutsats var att Socialstyrelsen istället borde formulera sig så att värderingen kring ett samtycke ska fokuseras på om den enskilde tillförs något av värde i omsorgen genom användandet av tekniken/tjänsten. Värdena kan då handla om trygghet, självständighet, delaktighet och bibehållande av integritet. Detta är den värdering som görs även när det gäller insatser som är mer analoga i sin karaktär och glädjande menar flera att även IVO är på väg att göra den bedömningen.

Fredrik menar att kommuner, genom att fokusera på värdet för den enskilde, kommer att bidra till både teknikutveckling med bättre teknik som resultat men även verksamhetsutveckling med bättre och tryggare processer som resultat och på så sätt kan komma förbi de problem som Socialstyrelsen identifierade i sin rapport. Dick lovade ta med sig detta och alla höll med om att seminariet var tankeväckande och gav nya synvinklar.

Henrik Essunger, som ägnat många år åt att få acceptans för användandet av GPS-larm, uttryckte slutligen en glädje över att vi nu tolkar det som att Socialstyrelsen är tydliga med att de accepterar användande av GPS-larm. Dick svarade då att ”Socialstyrelsen har aldrig sagt att det inte går att använda GPS-larm”.

Sammanfattningsvis var det en mycket bra dag för frågan om ett ökat användande av GPS-larm och mobila trygghetslarm.

Socialstyrelsens rapport finns att läsa på: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-11-3