Vår artikelserie Landet runt med Posifon tuffar vidare och den här månaden besöker vi residensstaden Gävle – en av Norrlands allra äldsta städer som fick sina stadsprivilegier redan 1446. Du har säkert hört talas om den välkända julbocken och alla dess bränder men visste du att Thomas Di Leva och tablettasken Läkerol kommer härifrån? Kommunen med sina strax över 100 000 invånare har också ett känt järnvägsmuseum och ett rikt kulturutbud.

I Gävle finns även Maria Åkermark som arbetar som hjälpmedelskonsulent på Region Gävleborg. Maria är utbildad arbetsterapeut och har sedan 18 år jobbat med hjälpmedel till personer med olika kommunikationssvårigheter. Hon trivs bra i den här rollen eftersom hon tycker om att kunna hjälpa och bidra till en fungerade vardag för såväl patienter som förskrivare och anhöriga. Här får hon chansen att hjälpa dem alla och varje dag finns möjligheten att lära sig nytt. Utvecklingen av hjälpmedel går hela tiden framåt och särskilt snabbt går det när det gäller den tekniska utvecklingen.

Under en vanlig dag på jobbet hjälper Maria andra att hitta rätt hjälpmedel. Det blir många möten, digitala såväl som fysiska, telefonsamtal och mejlväxlingar. De förskrivare som Maria möter är oftast arbetsterapeuter men de kan också vara fysioterapeuter, logopeder eller sjuksköterskor. Hon håller också en hel del utbildningar kring de hjälpmedel som finns i sortimentet. Främst arbetar hon med olika kognitionshjälpmedel och efterfrågan på välfärdsteknologi ökar för varje år. Främst är det mobila trygghetslarm som efterfrågas allt oftare.

Vi ställer sex frågor till Maria.

Välfärdstjänster av hög kvalitet är viktiga för medborgarnas förtroende/tillit till samhället. Samtidigt är utmaningarna många. Hur ser du på Hjälpmedelscentralens framtida roll kopplad till välfärdsteknik?

– Jag hoppas att Hjälpmedelscentralerna kan vara en samarbetspartner och en leverantör till både kommuner och regioner när det gäller hjälpmedel som idag anses vara välfärdsteknik. Vi har hög kompetens på hjälpmedelscentralerna och är vana vid att arbeta med logistik kring hjälpmedel. Vi har i många år arbetat med att hjälpmedel ska gå att återanvändas, att vi ska ha rätt lagerhållning och att vi ska ha bra service både vad gäller utprovningar av hjälpmedel och att laga hjälpmedel.

Vad behöver ni göra för att för att hänga med i utvecklingen och möta framtidens efterfrågan?

– Först och främst tror jag att vi behöver se ny teknik som hjälpmedel under utveckling, oavsett om det gäller välfärdsteknik eller om det gäller traditionella hjälpmedel. Det finns många nyheter även inom andra områden som gör livet lättare för personer med funktionsnedsättning. Kan vi få politiker och tjänstepersoner att förstå att hjälpmedel är en billig lösning för samhället så tror jag att vi på hjälpmedelscentralerna kommer att ha resurser och kompetens för att möta den efterfrågan.

Socialstyrelsen konstaterade i 2020 års rapport att breddinförandet av välfärdsteknik i ordinarie drift går långsamt. Utifrån ditt perspektiv, vad är det som inte fungerar respektive vad fungerar bra?

Jag tror att det går långsamt för att man kanske är rädd för att ersätta människor med teknik. Det handlar inte om det tänker jag, utan att vi ska ta hjälp av teknik där den kan vara lika bra eller ibland till och med bättre. Jag tror också att det kan vara svårt att veta vem som ska bekosta tekniken, vems plånbok ska man öppna?

”Tänk vad bra det skulle vara om de personer som behöver mer personal på plats kunde få det, medan personer som kan klara sig mer själva med hjälp av teknik fick det i stället.”

Det skulle förmodligen göra att personal, som idag kan uppleva att arbetet är tungt, kan få en bättre arbetsmiljö. De skulle till exempel kunna vara två personer på plats i stället för bara en ibland. De patienter som inte vill ha personal hos sig skulle kunna klara sig mer på egen hand. Vi skulle spara både på personalens fysiska och psykiska hälsa och många patienter skulle må så mycket bättre.

Vad tror du är nyckeln till att det rent generellt skall gå enklare och fortare?

Jag tror att det skulle vara bra om man rent generellt betraktade välfärdsteknik som hjälpmedel som kan förskrivas, på samma sätt som en rullstol eller en personlyft. Om vårdpersonalen hade möjlighet att förskriva dessa hjälpmedel lika lätt som andra produkter skulle fler få chans att prova dem och det skulle förmodligen även gå lite fortare. För att detta ska fungera behövs nog en annan hjälpmedelsbudget dock, en omfördelning av pengar kanske?

Det är inte bara hälso- och sjukvårdspersonal som kan ta stöd av er på Hjälpmedelscentralen. Hur ser samarbetet ut med andra aktörer?  

Oftast är det hälso- och sjukvårdspersonal som tar stöd av oss men vi samarbetar även direkt med andra. Det kan till exempel vara LSS-boenden som vill ta hjälp av oss, skolor eller privatpersoner (vi har några hjälpmedel som privatpersoner kan hyra). Tillvägagångsättet är det samma oavsett vem som tar kontakt med oss. Vi levererar det som efterfrågas och hjälper till med service och underhåll. Det är ingen skillnad mellan aktörerna.

Om du fick möjlighet att vikariera för Lena Hallengren under ett par månader. Vad hade du passat på att prioritera under din tid som t f socialminister?

Jag skulle gärna se fler arbetsterapeuter på fältet, både inom hälso- och sjukvård men även inom andra områden. Arbetsterapeuter är bra på att jobba med rehabilitering i aktivitet, något de sällan hinner idag. Det vore fantastiskt om arbetsterapeuter skulle kunna få jobba med aktiviteter som är meningsfulla för patienter både i rehabiliteringssyfte och med förebyggande insatser för att man till exempel ska kunna bo kvar hemma längre.

Jag skulle också gärna se att det fanns fler serviceboenden för personer som är äldre som vill kunna välja att ha sällskap ibland.

Många äldre bor själva och saknar sällskap. När man idag får plats på ett boende så har man många gånger redan ett omfattande vårdbehov. Ett boende för mellantiden skulle vara bra, det vill säga perioden i livet mellan villan och äldreboendet.”

Stort tack Maria för att vi fick intervjua dig!
Hjälpmedel SAM – Region Gävleborg (regiongavleborg.se)

Vill du veta mer om Gävle?
www.visitgavle.se  
www.jarnvagsmuseet.se

Foto: Sigrfried Nörenberg

Nästa gång stannar Landet Runt till i Posifons hemtrakter, nämligen Göteborg och Villa Vardaga i Hovås.

Tidigare artiklar

Fredrik Bergström, socialchef Nora kommun

Jenny Stavem, verksamhetsutvecklare Strängnäs