Under 2022 tar vi dig med på en resa genom landet för att lyfta fram hur våra kunder och samarbetspartners jobbar med välfärdsteknik. Vi gör vårt nästa stopp i Strängnäs, en dynamisk idyll i hjärtat av Mälardalen där en av dåtidens förändringsledare, Gustav Vasa valdes till kung vid riksmötet 1523.

Femhundra år senare gör vi ett besök i kommunen som arbetar aktivt med digitalisering och som bland annat infört en ettårig utbildning inom välfärdsteknik för undersköterskor. Här träffar vi verksamhetsutvecklaren Jenny Stavem, som med stort engagemang, arbetar för att förbättra demensomsorgen inom kommunen. 

Jenny Stavem har arbetat med människor på olika sätt sedan nittiotalet. Hon har bakgrund som vårdbiträde, undersköterska, allmänsjuksköterska och nu specialistsjuksköterska. Tidigare arbetade hon nära patienter/brukare och anhöriga på särskilda boenden och anhörigcentrum i Strängnäs kommun. Hon har även utbildat inom demens och bemötandefrågor. Idag är Jenny verksamhetutvecklare och demenssjuksköterska med ett övergripande uppdrag för att utveckla och förbättra demensvården inom Strängnäs kommun. Ett uppdrag hon säger är roligt, spännande och berikande med utrymme för kreativitet och djuplodande i existentiella frågor.

Vi ställer fem snabba frågor till Jenny.  

En av de stora utmaningarna med att införa välfärdsteknik kan vara att få med sig hela organisationen i arbetet. Vad tycker du är, och har varit, mest givande respektive svårast i din roll som verksamhetsutvecklare?  

 Det roligaste har varit att få vara delaktig som verksamhetutvecklare i den välfärdsteknikresa som Strängnäs kommun nu gör. Det har varit värdefullt och oerhört lärorikt. Jag har fått möjlighet att knyta många nya kontakter vilket vidgat perspektiven. Det har också varit härligt att upptäcka all denna samlade kompetens som vi har i Strängnäs kommun och att vi kan stödja varandra på flertal olika sätt.

Det svåraste har nog varit att lära sig nya arbetssätt på alla nivåer samtidigt som det pågått en pandemi. Pandemin har påverkat resursförsörjningen och lett till ett behov av kontinuerliga omprioriteringar. Att införa nya och förändra arbetssätt med stöd av digitala lösningar kan upplevas ovant och ibland svårt. Det tar tid. Ett exempel på det kan vara att införa nya arbetssätt för att påminna om att komma ihåg sin medicin.

Vad tror du att en ökad användning av modern teknik får för inverkan på vård och omsorg i ett längre perspektiv? Vilka för och nackdelar ser du?  

–  Fördelarna är många! Tekniken möjliggör att brukare/patienter får större valfrihet kring hur de vill att insatser ska genomföras. Det utökar brukarens självständighet och delaktighet. För oss som arbetar inom vården bidrar det till en ökad arbetsglädje eftersom vi får verktyg att arbeta med det som kan bidra till en ökad livskvalitet. Vi får större möjligheter att erbjuda individanpassade tjänster som utgår från de behov som våra patienter/brukare och deras anhöriga har. Det i sin tur ger en ökad kundnöjdhet. Andra fördelar är att våra medarbetares resurser kan tas tillvara på ett bättre sätt. Det underlättar i vårt sätt att hantera de utmaningar vi står inför med bland annat demografisk utveckling, pensionsavgångar och svårigheten att hitta nya medarbetare. 

En utmaning kan vara om den digitala tekniken leder till att för mycket resurser tas i anspråk. Till exempel om det kräver mer administrativt arbete än vad vi beräknat eller om olika system tenderar att bli för krångliga för våra medarbetare. 

Du har många strängar på din lyra! Du är bland annat utbildad Silviasjuksköterska? Berätta! 

Ja, jag är en sådan där person som tyckt mycket om att studera i vuxen ålder och det har fyllts på vartefter. Jag kände att jag ville nå ut till fler och föra ut demenskunskap från ett bredare perspektiv. Jag började vidareutbilda mig inom psykisk ohälsa/demens år 2011 på avancerad nivå. Jag läste två olika kurser i samband med att jag började en tjänst som demenssjuksköterska på anhörigcentrum i Strängnäs kommun. År 2015-2016 studerade jag vidare till Silviasjuksköterska. För att bli det läser man en utbildning om 30 högskolepoäng som ger specialistkunskaper inom kognitiva sjukdomar. Därefter hade man möjlighet att studera vidare till specialistsjuksköterska i demens (30 hp), vilket jag valde att fortsätta med.

Min drivkraft i allt det jag gör har alltid utgått från att göra det bättre för människor på olika sätt. Människors lika värde och att den enskilde ska ges möjlighet till att så långt som möjligt att få nå sin fulla potential ”blomma” är för mig eftersträvansvärt. Jag håller i nätverk tillsammans med andra Silviautbildade medarbetare såsom till exempel Silviasystrar och Silviabiståndshandläggare. 

Om du fick träda in i rollen som vikarierande socialminister under en månad. Vad hade du passat på att förändra eller göra under den perioden? 

– Då hade jag lyft frågor kring ålderism och arbetat förebyggande för att motverka det på ett bättre sätt. Jag hade också sett till att den som får en demensdiagnos blev erbjuden stöd och insatser mycket tidigare. Digitalt stöd behöver införas i god tid, innan personens sjukdomsförlopp förvärras. 

Söndagsångest för en verksamhetsutvecklare? Har du det? I så fall över vad?

– Det händer att jag har söndagsångest och det kan slå på när jag tänker för stort kring allt som behöver utvecklas. För det är alltid mycket inom demens som behöver utvecklas och det är ett växande område. Då får jag slå på min inre dialog och påminna mig om det som faktiskt genomförs och pågår här och nu, så brukar lugnet infinna sig igen.

Stort tack Jenny Stavem för att vi fick intervjua dig!

Följ Jenny på Instagram


Ingen alternativ text angiven för den här bilden

Nyfiken på Strängnäs?

2023 är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung vid riksmötet i Strängnäs 1523. Med avstamp i den historiska händelsen bjuder Strängnäs kommun in till en mängd gemensamma upplevelser i bred lokal samverkan. Under året planerar man att lyfta olika perspektiv som demokrati, folkhälsa, historia, kultur, makt och mänskliga rättigheter under namnet 500-årsresan genom dåtid, nutid och framtid. Läs mer här.  

Missade du artikeln om Fredrik i Nora? Du hittar den här! Nästa gång styr vi kosan mot Gävleborg!