GPS-baserade trygghetslarm för utomhusbruk kan förbättra livet för många. Viktiga grupper är aktiva äldre och personer med demenssjukdom eller kognitiva funktionsnedsättningar. Möjligheterna att utveckla funktionen har varit begränsade och den används därför inte i större omfattning. Nu har sju av Sveriges medelstora kommuner valt att samarbeta för att tillsammans utveckla tjänsterna och skapa förutsättningar för att kunna använda larmen i större skala.
Ett relativt stort antal av Sveriges kommuner använder sig av eller föreslår medborgare att använda sig av GPS-baserade larm i någon omfattning (även kallade Mobila trygghetslarm, positionerande larm eller lokaliseringslarm). Användandet kan förbättra livet för många.
För Bengt, 69 år, handlar det om tryggheten att veta att han enkelt kan meddela var han är om han skulle ramla och ha svårt att resa sig igen. För Gunborg, 88 år, handlar det om att få möjlighet att vara ute trots svårigheterna som en långt gången demenssjukdom ger. För Joakim, 24 år, med down syndrom, handlar det om att känna sig trygg i att självständigt ta sig mellan hemmet och arbetsplatsen. Exemplen kan göras många fler. Det finns dock en osäkerhet om vad Socialstyrelsen och andra myndigheter anser om användandet. Dessutom ställer användandet av tjänsterna nya organisatoriska krav på den kommunala verksamheten. Osäkerheten kring hur tekniken bör användas gör att den bara utnyttjas i liten skala och att investeringar för att utveckla den uteblir.
- Vi har sett att behovet är stort men att vår organisation för att hantera larmen, och tjänsterna som erbjuds, inte är tillräckligt utvecklade för att kunna införa larmen i större skala. Därför har vi valt att arbeta tillsammans för att skapa rätt förutsättningar.” Säger Bodil Evertsson, Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering i Östersunds kommun.
Kommunerna har valt att driva ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprojekt för att skapa klarhet, strukturer och system att utgå ifrån. De medverkande är Östersunds kommun, Västerås Stad, Eskilstuna kommun, Örebro kommun, Uddevalla kommun, Trelleborg kommun och Tre Stiftelser i Göteborg samt ideella Landräddningen och leverantören Posifon AB. Flera kommuner följer och deltar i delar av arbetet. Även forskare från tre högskolor deltar och det hålls en tät dialog med SKL och de berörda myndigheterna. Projektet startade för sex månader sedan och ska drivas i två år.
Resultat
Projektet kommer presentera sina första resultat i början av nästa år. Parterna har tillsammans formulerat behov och krav, utvecklat nya arbetsflöden och användarstöd utifrån dessa. Kopplat dem till kommunernas kvalitetsarbete mm. Utifrån detta helhetsgrepp utvecklas nu ett nytt IT-baserat verksamhetssystem för tjänsterna samtidigt som pedagogiska modeller och stöddokument formuleras. Målet är att bygga effektiva arbetssätt och system som ger möjlighet att på ett individanpassat sätt utnyttja flera olika modeller av GPS-enheter inom omsorgens alla olika verksamhetsgrenar, dygnet runt. En nödvändig utmaning eftersom användarnas behov och önskemål skiljer sig mycket åt, såväl för bärarna av de specialbyggda telefonerna som hos personalen som finns tillgänglig att hjälpa till.
- ”De resultat vi sett hittills av arbetet gör att vi vågar säga att vi nu skapar framtidens trygghetslarm” säger Fredrik Bergström, projektledare i Örebro kommun.
För mer information, kontakta projektledaren Henrik Essunger, Posifon AB,
Tel 070-3080954, mail henrik.essunger @ posifon.se