Kunskapsbank

Posifon kan som enda svenska leverantör av GPS-baserade mobila trygghetslarm erbjuda tjänster som är vetenskapligt utvärderade, något vi är mycket stolta över. Våra tjänster är utvecklade tillsammans med användare och kommuner och vi följer de etiska riktlinjer som finns utarbetade.  Vi vill att våra kunder ska veta att det ligger mycket tanke bakom hur vi erbjuder våra tjänster. Detta är en trygghet vid valet av system. Längst ner på sidan hittar du vanliga frågor och svar. Saknar du en studie, svar på din fråga eller vill veta mer är du hjärtligt välkommen att kontakta oss.

 

Forskning, rapporter och riktlinjer

Här finner ni forskningsrapporter, analyser och riktlinjer som tagits fram med Posifons medverkan.

Etiska riktlinjer för nyttjande av GPS-larm

Dessa etiska riktlinjer är framtagna som ett av resultaten av den vetenskapliga studien ”Utvärdering av nyttoeffekter med mobila trygghetslarm för personer med demenssymptom, deras anhöriga och samhället” som Högskolan i Borås genomförde under 2011-2012. Riktlinjerna är uppdaterade av Lars Sandman, professor i vårdetik, under maj 2015 utifrån förslag på förändringar från representanter från kommuner och leverantörer.

Funktionens benämning

Först begreppet. I samband med studien användes begreppet mobila trygghetslarm för en GPS-och GSM-baserad trygghetsfunktion som kan bäras och användas överallt där det finns mobiltäckning. Det är en liten specialbyggd mobiltelefon som ger möjlighet att kunna överföra en tillförlitlig position var man är när man larmar och den ger också möjlighet för anhöriga att spåra var bäraren av enheten befinner sig. Sedan dess har begreppet kommit att förväxlas med de stationära digitala trygghetslarm som har GSM-uppkoppling. Av denna anledning föreslås att begreppet ändras till GPS-larm alternativt Lokaliseringsteknologi, vilket är det begrepp som används i Norge. I detta dokument används fortsättningsvis begreppet GPS-larm.

Bakgrund och studien

Högskolan i Borås genomförde under 2011-2012 ovanstående vetenskapliga studie, som senare blivit publicerad internationellt i Journal of Assistive Technolgy. Studien genomfördes med anslag från Alzheimerfonden och Hjälpmedelsinstitutets regeringsuppdrag Teknik för äldre. Studiens syfte var att utvärdera nyttoeffekterna med GPS-larm för personer med demenssymptom, deras anhöriga och samhället. Studien fokuserade på personer i ordinärt boende och den etiska aspekterna kring användandet var en av de centrala frågorna. Den etiska utgångspunkten var avvägningen mellan självständighet, trygghet och integritet. Dessa riktlinjer togs fram som en inledande vägledning och uppdaterades senare som ett resultat av studien. Både under studien och i samband med uppdateringen 2015 har de verifierats av personal inom ett antal av de medverkande kommunerna.

Även om det i maj-juni 2015 ännu inte finns någon tydlig nationell hållning kring användande av GPS-larm så sker det mycket arbete i frågan på olika håll. Hänsyn har här tagits till de uttalanden som framförts av Socialstyrelsen samt det arbete som skett såväl lokalt som regionalt i kommunerna. T ex ger den av Västerås Stad framtagna ”Västeråsmodellen” intressanta perspektiv för hur de kan motivera och hantera användande av välfärdsteknologi.

Vi vill uppmuntra till dialog kring dessa frågor. Alla är välkomna att lämna synpunkter på riktlinjerna och sprida dem vidare då de är generella och kan anses gälla vid all användning av GPS-larm, oavsett om bäraren av larmet bor i ordinärt boende eller på särskilt boende.

Etiska riktlinjer

En viktig utgångspunkt för GPS-larm är att användaren ska kunna röra sig fritt i så stor utsträckning som möjligt samtidigt som detta sker tryggt för både användare och anhöriga. Larmen innebär naturligtvis ett visst integritetsintrång men det måste ställas mot användarens ökade självständighet och trygghet.

Det är i många fall mer kränkande för en person att omsorgspersonal eller anhöriga begränsar rörelsefriheten än att dessa vid behov kan se var personen befinner sig via GPS-systemet.

GPS-larm behöver alltså inte ses som en begränsningsåtgärd utan är i stället en frihetsskapare som ger möjlighet för bäraren att självständigt vara delaktig i samhället och interagera med sin omgivning. Introduktionen av GPS-larm kan ses som en reaktion på den inlåsningseffekt som de fasta trygghetslarmen de facto för med sig, om än i varierande utsträckning.

Att inte vara fri att gå ut när man vill och vart man vill kan kännas kränkande och skapa irritation och olust. Att alltid ha sällskap när man väl kommer ut inskränker också på den personliga friheten.

Studiens ansats var att påvisa att användandet av GPS-larm ger ökad trygghet och andra positiva effekter vid aktiviteter utomhus.

Självbestämmande och individualisering

Kommunen och/eller omsorgsgivaren bör i möjligaste mån se till att få ett skriftligt medgivande av bäraren av larmet och av de anhöriga som ansluts till tjänsten. Detta bör sedan gälla tills annat överenskommes.

I flera fall förstår nog bäraren inte helt vad larmet och dess funktion fullt ut innebär och kanske glömmer bort tidigare medgivanden. Medgivandet kan därför bara ses som vägledande och om bäraren på något sätt signalerar att han eller hon inte vill bära larmet finns inget lagstöd för att använda det.

En viktig faktor i sådana fall är att bäraren enkelt kan bryta sitt faktiska medgivande genom att ta av sig larmet i det fall hen känner sig kränkt av det eller obekväm med att ha det på sig. Att fritt kunna ta på och av sig larmet utgör den tydligaste formen av medgivande att använda larmet.

Så länge mobilenheten kan tas av är det rimligt att anhöriga och omsorgspersonal hjälper användaren att hitta det sätt som passar honom/henne bäst, så att han/hon störs så lite som möjligt av larmet.

Det skall göras en individuell anpassning av larmtjänsterna där bäraren av larmet kan vara med och välja vilka larmtjänster som skall användas och på vilket sätt. Det är här viktigt att acceptera användarens vilja och synpunkter om vad de känner sig bekväma med och inte.

Användaren och anhöriga skall i alla lägen kunna begära information om hur larmen är inställda och begära förändringar. Möjligheten att enkelt kunna förändra larmtjänsternas inställningar är således central. Det skall kunna göras direkt om användaren kräver det eller om behoven förändras.

Användaren tillsammans med anhöriga bör kunna välja en individuell lösning för larmmottagning och åtgärd vid larm. Det är mer tryggt och mindre integritetskränkande om det är en för bäraren känd person som ringer upp/svarar och frågar hur man mår och om man behöver hjälp. Detsamma gäller vem som söker upp och hjälper bäraren vid behov av larmåtgärd.

Övervakning med GPS

Personer i ett särskilt boende är ständigt övervakade av personalen. Man kan knappast lämna sitt rum utan att detta observeras. Än mindre kan man gå ut och promenera på egen hand. Denna ständiga övervakning är legio och accepteras av samhället för att personen inte skall utsätta sig för faror. Den kan inte desto mindre kännas kränkande och skapa olust och irritation.

Vid utevistelse menar Socialstyrelsen att ständig övervakning med GPS inte är acceptabelt. Vi delar denna syn. Även om positioneringsfunktioner såsom GPS finns att tillgå är det inte rimligt att en vård- och omsorgsgivare kontinuerligt kan se exakt var en person är och har varit under hela dagen.

En trygghetsområdestjänst bör vara utformad så att en GPS-position endast görs tillgänglig då bäraren lämnar ett överenskommet trygghetsområde. Rent tekniskt måste mobilenheten regelbundet fastställa GPS-positionen för att beräkna om bäraren är utanför eller innanför men dessa positioner ska inte synliggöras för andra annat än när en larmoperatör/anhörig aktivt väljer att se positionen genom att aktivera en funktion. Detta omöjliggör att personer kan övervakas och missbrukas av andra personer utan att det loggas i systemen.

Det finns alltid möjlighet att söka bärarens position via larmmottagningssystemet. Man bör dock alltid föredra att ringa till trygghetsmobilen och försöka få samtalskontakt med bäraren av larmet före att söka personens position. Det är helt enkelt trevligare att någon ringer och frågar hur man mår och vad man gör. Vid ett antal sjukdomsdiagnoser är denna huvudregel dock inte lämplig.

Det är rimligt att en omsorgsorganisation, för att kunna erbjuda ökad trygghet i ett självständigt liv, vid enstaka tillfällen skall kunna söka var en person befinner sig om denna har gett skriftligt samtycke till det och valt att ha med sig det GPS-larmet när han/hon går ut. Då omsorgspersonalen inser att en person utan förvarning varit borta onormalt länge från sitt hem eller de områden den, enligt vetskap, brukar vistas i skall personalen eller andra behöriga kunna ha rätt att göra en kortvarig regelbunden spårning av bärarens förflyttningar för att fastställa var personen är och om den är på väg hemåt eller bort från de områden den brukar röra sig i. Detta skall då göras i syfte att öka personens frihetsgrad men samtidigt ha en beredskap ifall personen behöver hjälp att ta sig hem.

För att förhindra missbruk bör alla åtgärder av detta slag registreras i en loggbok i systemen.

Det är vidare viktigt att det tydliggjorts vilket ansvar omsorgsgivaren tar för larmmottagning och larmåtgärd utanför det område som omsorgsgivaren tar ansvar för (hemmet, orten, kommunen?).

Att införa begränsningar av geografiskt område och tider då omsorgsgivaren medverkar vid larm bör endast göras om det är accepterat att bäraren får använda larmen och dess funktion även vid andra tillfällen och att det tydligt framgår vilka förutsättningar som finns för stöd då.

Kommuner måste rätta sig efter Personuppgiftslagens (PuL) krav på registrering av persondata i bara ett dataregister. Omsorgsgivare bör skriva avtal med leverantören om hanteringen av persondata i det för tjänsten uppbyggda datasystemet som hanterar personers personuppgifter och användardata. Fullständiga uppgifter om bäraren av larmet bör inte sparas i systemet.

Enkelt att använda

För att möjliggöra de positiva effekter som ett GPS-larm kan ha bör det vara enkelt för bäraren att själv kunna larma eller ringa anhöriga. Handhavandet måste vara enkelt.

Larmet skall inte primärt vara ett en övervakningsenhet för personal eller anhöriga utan framför allt en möjligskapare för bäraren att vara mer aktiv.

 

Ladda ner riktlinjerna i PDF-format:

Etiska riktlinjer för nyttjande av GPS larm uppdaterad 2015-05

 

Samhällsekonomisk nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi – Posifon

Hjälpmedelsinstitutets logotyp på blå bakgrund från rapporten Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi

Kopplat till den forskningsstudie som Högskolan i Borås genomförde under 2011-2012 som gav Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag till Fil. dr Åke Dahlberg, tidigare chef för riksdagsrevisorerna, att undersöka de ekonomiska effekterna av att använda Posifons tjänster.

Slutsatsen av dessa analyser var att:

  • Posifons tjänster är kommunalekonomiskt lönsamma efter 3,5 månader  och att överskottet på tre år blir ca 36 000 kr. Varje satsad krona ger 3,50 kr tillbaka inom en treårsperiod.
  • Posifons tjänster är samhällsekonomiskt lönsamma efter 4 månader  och att överskottet på tre år blir ca 53 000 kr. Varje satsad krona ger 3,10 kr tillbaka inom en treårsperiod.
  • de redovisade intäkterna troligtvis ligger i underkant. För det första har försiktiga antaganden gjorts vid kvantifieringen av de positiva effekterna. Vidare har en relativt hög diskonteringsränta tillämpats. Men det viktigaste skälet är att många positiva effekter inte kunnat kvantifieras. Det gäller främst ökad livskvalitet hos användarna och ökad trygghet hos anhöriga. Men det gäller också en sannolik minskning av hemtjänstens insatser, bl.a. färre hembesök vid s.k. tysta larm.

”Den samlade bedömningen av Posifon blir därför att den är mycket lönsam från samhällsekonomisk synpunkt…”

Källa: http://posifon.se/wp-content/uploads/2016/12/Nyttokostnadsanalys-inforande-valfardsteknologi.pdf

Forskningsstudie – Nyttoeffekter med GPS-larm

Högskolan i Borås genomförde under 2011-2012 forskningsstudien ”Utvärdering av nyttoeffekter med mobila trygghetslarm för personer med demenssymptom, deras anhöriga och samhället”. I studien medverkade deltagare från 26 kommuner som fick använda Posifons GPS-baserade larm. Syftet var att kartlägga nyttoeffekterna vid användande av GPS-larm och utreda de etiska aspekterna som uppstår kopplat till användandet. Studien genomfördes med anslag från Alzheimerfonden och Hjälpmedelsinstitutets regeringsuppdrag Teknik för äldre.

Slutsatserna av studien bekräftar de nyttoeffekter som Posifons kunder upplever:

  • Mobila trygghetslarm leder till förbättrad livskvalitet, avlastning av anhöriga och omsorgspersonal
  • Insatserna och riskerna i samband med att dement person försvunnit minskar avsevärt.
  • Därmed ökar möjligheten till förlängt ordinärt boende
  • Anhöriga ser minskad stress och oro som en av de viktigaste nyttoeffekterna.
  • Samhället tjänar in kostnaderna för mobila trygghetslarm på mindre än fyra månader och är så betydande att kostnaden inte får vara ett hinder för brukarna att använda Posifons larm.
  • Med hänsyn tagen till den aktuella lagstiftningen och svar från deltagare och anhöriga, finns inga etiska hinder för att använda GPS-baserade mobila trygghetslarm.

 

Källa: http://posifon.se/wp-content/uploads/2016/12/Mobila-trygghetslarm-f%C3%B6r-dementa-en-interventionsstudie-20130310.pdf

Frågor & Svar

Här kan ni ta del av vanliga frågor och svar som vi får. Kontakta oss gärna om du har någon fråga som inte besvaras här.

Varför abonnemang?

Vi har många gånger fått frågan om man som kund inte kan få köpa loss mobilenheten istället för att teckna sig för ett abonnemang. Vi förstår att frågan ställs men konstaterar varje gång att det inte är fördelaktigare för kunden. Låt oss förklara varför. Det finns flera skäl.

1. Inför köpet är flera osäkra på hur mycket larmet kommer att användas. Om användaren av larmet kommer bära mobilenheten på sig och hur det passar bäst att bära den. Att i detta läge köpa en larmenhet, som kan bli liggande, istället för att få tillgång till ett larm under en provperiod är inte vidare fördelaktigt. Vi kan erbjuda dig att pröva en GeoSKeeper kostnadsfritt under 30 dagar.

2. Om man bestämt sig för att man verkligen har behovet och skall börja använda ett GPS-baserat personlarm/trygghetslarm bör man reflektera över följande:

• Vid köp av vår mobiltelefon kommer det oundvikligen behöva tillkomma en abonnemangskostnad för tillgång till den internetbaserade larmportalen och möjligheten att kunna utnyttja larmtjänsterna som utgår därifrån. Även vid ett köp av enhet kommer du alltså inte kunna komma undan en abonnemangsavgift.

• I abonnemanget ingår ett mobilabonnemang som garanterar att man alltid skall kunna ringa/larma. Vi har en stor mängd abonnemang och får därför riktigt bra priser. Ditt mobilabonnemang kommer bli dyrare om du inte väljer att köpa ett kontantkort för att få tillgång till mobilnätet. Detta kan verka billigt men du riskerar samtidigt att pengarna på kortet är slut när du verkligen behöver dem.

• Trygghetsmobilen är konstruerad för hög vattentålighet, högsta säkerhet och enklast möjliga hantering, vilket bl.a. innebär att SIM-kortet är inbyggt innanför skalet. Mobilenheten är således inte utformad för att man själv skall kunna sätta in ett SIM-kort och därför inte heller lämplig för kontantkort, som kan behövas testas i annan telefon i omgångar.

• Ännu viktigare är att du skall alltid kunna vara säker på att tekniken fungerar och att den ger dig den trygghet som du eftersträvar. I Posifons abonnemang ingår en funktionsgaranti som innebär att om problemet inte kan lösas på annat sätt så erbjuder vi dig en ny mobiltelefon i utbyte. Allt för att det skall bli enkelt och fördelaktigt för dig som kund.

• Om tekniken krånglar eller dina behov av funktionalitet ändras måste du kunna få hjälp. I abonnemanget ingår därför support som hjälper dig att komma igång med användandet och ger svar på alla frågor som kan uppstå.

• Abonnemanget och funktionsgarantin innebär också att du som kund alltid får tillgång till de mest utvecklade tjänsterna. Du får löpande uppdateringar med nya och förbättrade funktioner utan tillkommande kostnader istället för att behöva köpa helt nytt.

• Ett abonnemang är inte personbundet. Inom t.ex. ett äldreboende kan man fritt byta användare av trygghetsmobilen och Posifons support hjälper till med att ändra inställningarna så att de passar den nya användaren.

Slutsatsen vi drar och hoppas alla kunder ser är att värdet av att unna sig trygghet och en så bekymmersfri vardag som möjligt är värd att betala för. Att göra det i abonnemangsform ger dessutom flera fördelar.

Vilka tekniker använder Posifon för sina tjänster?

Posifons tjänster möjliggör positioner och kommunikation med hjälp av två tekniska system, GPS och GSM/3g-mobilnät. Tack vare GPS kan man få mycket exakta positioner utomhus var som helst i världen, och genom mobilnätet kan kommunikation ske trådlöst på nästan alla platser i Sverige, och utomlands om behovet finns. Dessutom kan Posifons enheter använda mobilnätet för snabbare positionering i åska eller mulet väder samt när brukaren befinner sig inomhus. Positionen blir inte lika exakt som med GPS men det är ett bra komplement.

Hur fungerar kommunikationen med Posifons enheter?

Posifons trygghetslösningar bygger på att all kommunikation sker igenom de mobila telenäten. I Sverige finns flera olika nät uppbyggda inom vardera standarder (NMT, GSM, 3G och nu senast 4G). För att maximera tillgängligheten i trygghetstjänsten får kunden välja vilken operatörs telenät som fungerar bäst omkring där kunden vanligtvis rör sig. Posifon kan inte garantera att du har mobiltelefontäckning överallt där du befinner dig, vilket är den viktigaste begränsningen i mobiltelefonnätet. Detta medför alltså att du inte kan ringa eller larma precis var som helst. Tack vare att mobilnätet ständigt byggs ut förbättras tillgängligheten för varje år.

Tal och data signalerna färdas inte på samma band i telenätet som i SMS gör. Detta medför att tal och data kräver en högre signalstyrka än SMS. SMS kommer därför oftare fram varför Posifon larmar både med SMS och tal/data.

Hur fungerar GPS?

Exakt positionering med hjälp av satelliter är en förhållandevis ung teknik som nu utnyttjas inom flera breda användningsområden. Navigering, målsökning och positionering är de vanligaste.

GPS systemet utgår från 24 aktiva satelliter som svävar runt jorden. Dessa ger oss möjlighet att med en GPS-mottagare bestämma positioner (longitud, latitud och altitud), oavsett väder, dag som natt och var som helst på jorden.

För att få en exakt positionering krävs direkt kontakt med 4 satelliter. Även med 3 satelliter kan en noggrann positionering fås om inte signalen studsar i en vägg eller liknande på vägen. Om larmenheten inte får kontakt med 3 satelliter kan inte position ges. Därför kan det t ex vara svårt att få en position inomhus.